Antikvor
Delas in i tre underfamiljer:
Garalder
Kallas även Medievalantikva, Renässanantikva, Diagonalantikva
Teckensnitten i den här familjen utvecklades under 1400-talet i Italien. Bland andra av den venetianske boktryckaren Aldus Manutius och fransmannen Claude Garamond. Bokstäverna kännetecknas av sin runda utformning, de kan ses som mjuka och vänliga med rundade seriffer. Skillnaden mellan hårstreck och grundstreck är inte så stor. Ansvällningarna är diagonala och påminner om den handskrivna bokstaven.
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Garamond, Sabon, Berling
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Garamond, Sabon, Berling
Realer
Kallas även Transantikvor, Övergångsformer
Typsnitten i den här familjen konstruerades under 1700-talet. De utmärks av stor kontrast mellan grundstreck och hårstreck. Serifferna är tunna och oftast spetsiga. x-höjden har blivit lite högre jämfört med Garalderna. Fortfarande har typsnitten drag av den skrivna bokstaven.
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Caslon, Times, Baskerville, Century
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Caslon, Times, Baskerville, Century
Didoner
Kallas även Nyantikva, Vertikalantikva
Detta högtidliga och lite kyliga typsnitt utvecklades under 1800-talet. Det kännetecknas av mycket stark kontrast mellan grundstreck och hårstreck. Serifferna är tunna och horisontella. Ansvällningen är nu helt rak och typsnitten är mer tekniska i sitt utseende. Likheten med handskrift är borta.
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Bodoni, Didot, Falstaff, Wallbaum
Exempel på typsnitt som hör till familjen: Bodoni, Didot, Falstaff, Wallbaum